Semesterkänsla

Idag har vi inte gjort så mycket.
Jo, vi har gjort massor... Handlat, städat, fikat, gått, men samtidigt iingeting under stress eller med känslan att " vi borde" eller " vi måste". Det är väldigt skönt.
Vissa dagar ha vi planerat att göra något, men så blir det bar inte av och det gör inget.
Vi skypade med mamm o pappa och det är så skönt att kunna ringa dom när som, och att de oftast kan svar dessutom!
(På tal om Skype hann vi få en glimps av Jonsarna igår. Det var härligt!)

Paul var uppe med Noah idag, så jag fick sova lite, det är lyx. Sedan blev det frukost, mys framför tvn och lite lek innan han som numera är huvudperson i vår lilla familjs slokande.
Vi passade på att städa lite när Noah sov så när han vaknade kunde vi ta fram den födda sittvagnen, den som Noah insett är en ljuvlig sak, och ta en tur till Yaya. Att gå med en vagn är inte alltid det lättaste här, så man får välja sina turer.  Egentligen visste vi ju hur gatan ser ut, att man halva vägen går på den upptrampade stigen bredvid gatan och att det på sina stället är så pass dålig asfalt att groparna ligger på rad. Dessutom är trafiiken ibland lite tjock just på vår gata eftersom de har omdirigerat trafiken pga en annan väg som de gör vägarbete på sedan ett par månader tillbaka...
Men vi tänkte att vi ändå skulle testa.
Paul drog dit och jag hem.
Och båda vet vaför vi vi tar selen nästa gång.
Men Noah var glad!

På Yaya gick Paul och handlade mat medan jag tog med N till fruktaffären. Kenyanerna är ljuvliga med barn. Under tiden vi handlade avocados, tomater, spenat och bananer hade Noah hunnit få två  små bananer i handen av två olika affärsbiträden.
Noah har inte helt koll på allt än. Trots att vi dagligen tränar på att äta banan genom att först skala  och sedan äta, så tycker han fortfarande att man väl lika gärna kan äta allt som det är.
Det tycker inte vi.
Och nu var det på håret bägge tillfällena att inte hela bananen slank ner!
Nog för att han verkar ha en mage som tål det mesta, men bananskal...?!

Grannarna Th var på sin andra hearing idag, alltså den andra och förhoppningsvis sista domstolstillfället. De väntar nu bara på judgement, som tar ett par veckor och när sedan pass och lite Haag-intyg är ordnat, får de åka hem. Jättekul för dom, och samtidigt lite, lite sorgset att trevliga personer vi träffar här kommer åka hem så pas snart. Ja, alltså, det är väl ett par månader till som de stannar, men om allt går bra är de hemma i maj. Och det känns snart just nu....
Men för att fira lite fick vi komma upp på nybakat och vitt vin. Hade inte förut insett att kombinationen mörk chokladkaka och vitt vin kan var en sådan höjdare!

Kvällen avslutade Noah genom att showa och bubbla hejdlöst för Joahnna, Tilde och Filip på Skype.
Även faster hann få en glimt av hyperkillen inna det var dags för läggning.
Nu har vi äntligen fått pratkvarnen tyst och i säng.
Var har han fått denna svada ifrån helt plötsligt...?