Vilket ställe!
Tänk er en heminredningstidning som gör ett reportage från ett pensionat/bed and breakfast i Afrika.
De första bilden är på det låga, senapsgula lerhuset man möts av när man kör in i den lummiga, till synes lite bortglömda trädgården och möts av två stora lejonfärgade Rhodesian Ridgebacks som vänligt vaggar med svansarna.
Nästa bilder är inifrån; där den stora öppna spisen, de väldiga, rödfärgade fåtöljerna med sina filtar och kuddar och det stora bordet i mitten, välkomnar läsaren ännu mer. Det stora matsalbordet har en enorm platt skål på mitten fylld av säkert 100 gula roshuvuden. Längre in öppnar sig en veranda med ett par soffor att sitta och ippa en svalkande juice under solens varmaste timmar.
Det fortsatta reportaget skulle visa bilder av det stora Log House, som med sina gedigna inreding får en att tänka på en fjällstuga inredd av Lollo från Äntligen hemma blandat med filmen Out of Africa. Möjligtvis skulle biljardbordet inte passa in i just detta reportage, men däremot den enorma liggsoffan, den öppna spisen mitt på golvet och tavlorna på väggarna.
Sedan skulle det bli någon bild från restauranghuset, det runda lerhuset en liten bit bort. Där skulle fotografen väntat tills kvällen då en fyrarättesr meny dukats fram på det blomsgtefyllda bordet och där den kalla kenyanska nattens kyla hålls på avstånd tack vare insbyggda små elstäder i väggarna.
Slutligen skulle det visas bilder på trähusen, som placerats ut på andra sidan av det gula huvudhuset. I Alla är byggda på pålar, men annars helt olika. Det hus som fotografen valt att visa, skulle var det med ett litet allrum med vackra tjocka träpanelsväggar och ett bord och stolar i sirlig svart metall. I sovrummet stoltserar en stor himmelssäng i grov brunt trä med sirliga myggnätsgardiner runtomkring. Stora fönster öppnar sig mot skogen och man nästan tror ett lejon ska smyga förbi.
I badrummet går fotografen lös på de vackra handfaten, handmålade och nersänkta, det stora vackra badkaret med duschmunstycke som en gammal telefon och alla väggar i mörkt matt mahognyträ.
Grejen är att det inte var något tidning. Det var verkligen så!
Jag har aldrig bott så gediget kenyanskt lyxigt förr, för nästan inga pengar alls!
Godsmacked, är nog det ord som stämde bäst med mig när jag gick runt och tittade första stunden.
Vi fick drink på verandan när vi kom dit, fyra rättes middag på kvällen, frukost i trädgården på morgonen därpå (när vi sovit som kungar i vårt fantastiska trähus, som vi förargligt nog glömde ta kort på...) och för de som var kvar, en härligt lunch på samma ställe.
Under hela tiden vi var där, gick de två hundarna runt och liksom såg till att ignet hände oss. De var ljuvligt lugna och uppenbarligen otroligt vana vid barn. De lät sig klappas, strykas och vände bara på huvudet om någon var lite hårdänt. Gick vi följde de lugnt efter. De låg utanför The Log House hela kvällen och när vi två famljer som inte skulle bo där gick hem, gick de före som att se till att kusten var klar. Hela vägen till dörren gick de.
Underbara lejonhundar!
Det finns en girafffarm på andra sidan trädgården, men just idag hann vi inte med den. Vi hade för trevlig helt enkelt. Så vi måste åka tilbaka igen om ett tag. Attans synd...;)
Frukosten i det gröna.
Liggsoffan i The log House, där vi hängde på kvällen.
Nu råkar det var blöjskifte på bilden, men om ni tänkter bort det och istället ser er oss 8 föräldrar sitta härligt nerskjukna, med en god drink, fulla i magen och med Solsidanspelet...
Då har ni er bilden av oss!
Huvudhusets lounge
Huvudhusets veranda med J och L, som snart åker hem, och så jag...
Noah och jag kollar in dammen med en av de underbara hundarna som såg till att inget hände oss.
Vi åkte lite tidigare från Ngong House, för vi skulle träffa vår advokat. Vi har haft tur. Vi skulle fått en annan, också bra men inte den vi önskat. Så imorse ringde det och vi fick veta att det blivit ett missförstånd och vi fått den advokat vi ville ha! Och han, Mr M, anses vara den advokat som är både bäst, smidiast och framför allt snabbast när det gäller adoptioner.
Så nu håller vi tummarna och korsar fingar att hans plan håller...
Dagen avslutades med att öppna brev hemifrån.
Tack fam F! Gissa om det var en uppskattad "post"! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar