Guardian ad Litem

Vi har mött Noahs Gardian ad Litem idag,. Esther heter hon. Åh, vilken fashinerande kvinna!
Eftersom de förta 90 dagarna är en fosterperiod för oss, ska Noah ha ett juridiskt ombud, en guardian. Nästan som en juridisk fadder. Esther är denna person. Vi kunde inte haft mer tur. Vi tycker redan om henne! Hon kom hem till oss idag för ett första möte och det var som att sitta och prata med sin farmor!
Esther Keli måste vara i 70-årsåldern, har ett vackert, öppet ansikte med några rynkor kring de milda, kloka ögonen. sådana där ögon som varit med. Hon frågade oss lite om oss, lite om Noah och berättade lite om sig själv. Jag kom på mig själv med att bara sitta och titta på henne. Hon avspegade ett lugn som även påverkade Noah, för han lekte lugnt kring fikabordet.
(Ja, tills han blev sockerhög, för då var han fortfarande glad men absolut inte lika lugn längre...)
Hon berättadehur hon börjar att utbilda sig till lärare, sedan fortsatt att bli socialarbetare och hur hon som ung jobbat med den första instansen dit föräldralösa barn kom, innan de fick komma till ett barnhem. Det hade varit en jättetuff tid, sa hon och det fanns gånger när hon inte vågade åka till ställen för att hämta ett hittat barn, utan att ha polis med sig. Men hon var så glad att hon varit med om det, för det hade påverkat henne i vad hon gjort under resten av sitt liv. Och trots att hon nu är pensionär, vilket man blir vid 55 års ålder här, jobbar hon fortfarande som guardian åt adoptivbarn. Rätt person på rätt plats!

Här hemma jagar vi myror i lägnenheten, spelar fotboll med Raha Kids, kurerar halsflussen och har sagt hejdå till familjen P som åkte hem idag. Vi är både lite avis på dem och samtidigt lite glada att vi har vårt kvar. Dubbla känslor, verkligen.