torsdag 10 oktober 2013

Sverige vs Kenya

Det finns mycket vi längtar efter med att komma hem.
Främst såklart att få krama om alla de vi saknat så, äntligen, äntligen få låta Noah lära känna alla hemma och att få starta livet hemma.
Men sedan allt det där andra.
Få visa Noah hur det är att slänga sig i en lövhög, dricka varm choklad och äta ostmacka som picknick på en stor sten i skogen och värma kalla händer i armhålan.
Få äta leverpastejsmacks med saltgurka vid mammas och pappas köksbord.
Få sova i vår egen säng med lakan som luktar Via.
Gå ute även om det råkat bli mörkt.
Cykla. Både framåt och uppåt och neråt.
Åka skidor.
Se och känna lukten av snö.
Springa på en gata utan att få hostattack av alla avgaser.
Gå ut och gå utan att stoppa pengar i Noahs fickor och ta av sig vigselringarna.
Kunna köra barnvagnen utan att ideligen parera hål och kanter och svära för att vägen är så dålig. ( ( ( vilket tyvärr också innebär att Tildes svärburk kommer bli tom...)
Äta sallad och gronsaker på resteaurang utan att tänka sig för.
Hugga in på ett äpple med skal.
Leka i en lekpark.
Andas friskt luft.

Men så mycket det är vi kommer sakna.
Värmen, både från solen och från människorna.
Vänligheten, både  den från från vilt främmande människor, men främst från alla vänner vi lärt känna.
Enkelheten, att vi klara oss på så mycket mindre än vi tror.
Lättsamheten i att vi knappt har några måsten.
Samhörigheten. Vi är tillsammans hela familjen, varenda dag.
Förverkligandet. Vi har ju gjort allt det där vi vara drömt om innan; safarisar, kustresor, tränat fotboll, hjälpt en skola i slummen, lärt känna människor som påverkat oss mer än vi någonsin trott.
Maten, det oftast så fantastisk goda och ibland så.... intressanta!
Frukterna! De söta, solvarma och smakrika.
Och så vännerna, alla de som vi redan längtar efter att träffa igen hemma i Sverige eller i Norge.
Är förundrad över att vi, som redan har ett fantastiskt vängäng hemma och som liksom egentligen inte hade behov av fler ;)  har funnit vänskaper vi inser kommer att finnas med resten av vårt, och Noahs liv. Det är så häftigt!
Som en av mammorna L en gång sa "Alltså, Fia, ALLA är ju trevliga! Jag hade inte förväntat mig det!" Och så känner jag med.

Sedan kommer det alltid finnas saker vi inte älskar med Kenya.
Precis som det finns i Sverige.
Men vilken person man älskar har inte både bra och dåliga sidor och man älskar personen ändå?

Innan vi åkte hade vi två länder i hjärtat; Sverige och England.
Nu har vi tre.
Sverige, England och Kenya.
Tre länder i ett hjärta.
Lite som ett kinderägg!
Eller tre stycken, vill säga.
Pauls, Noahs och mitt.
;)





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar