onsdag 5 juni 2013

Lyxweekend med Ngong House, Giraffe Manor, gott att äta och Childrens Department.

Den här helgen har inte gått av för hackor!
Vi har varit på Ngong House igen.
Denna ljuvliga oas, dryga halvtimmen från oss ute i Karen fick oss återigen att bara sucka av lugn. Det är lyx på rak arm, liksom!
För dryga svenska tusenlappen får man ett dygn med underbar middag, frukost och lunch, fri dryck och övernattning i antingen träkoja (koja är väl ioförsig att förenkla det aningen...) eller log house.
Jag har skrivit om det tidigare, men vi var lika imponerade av maten, dukningen, hundarna och boendet som förra gången. Även denna gång var vi där med fam Th och fam Mj och dessutom en fam Ku som också bor här. Den enda nackdelen denna gång var att fam F var tvungna att ringa återbud pga ett ryggskott, så vi har lovat att offra oss och åka digt igen.
Snart!

 Utsikten från vår "lilla koja"; Nogn Hills och den afrikanska natten...

 Kvällmys på balkongen

 Famljen Strickson
 
Frukost i det gröna!

 
Och som om det inte räckte, lyckades fam Mj få platser till Giraffe Manor på måndageftermiidagen.Och när de frågade om vi ville hänga på , sa vi inte nej.
Detta är nämligen en häftig uplevelse!
På 70-talet var det en skots kvinna som köpte ett vacker engelskt manor (herrgård) utanför Nairobi och öppnade en park för Roschildgiraffer, som var på väga att lbi utrodningshotade.
Den första giraffen forslade hon från västra Kenya till sin park i en... matatubuss!.:)
Nu finns det ett antal giraffer i parken och man kan se dom antignen från The giraff centret vid parkens ena sida eller ifrån hennes hus på anda sidan, som numera är ett hotell
Och det är här det häftiga kommer in...
På Giraff Manor får man, om man som vi inte tycker att vi har råd att bo, få komma på Afternoon tea. Då sitter man framför huset, dricker te och äter otroligt goda kakor och får så mycket drinkar man vill ha tills det är dags att åka hem vid mörkrets inbrott. Dessutom sitter man så nära inpå girafferna att man med skötares hjälp får mata dom, kramas och pussas lite och beblanda sig med vårtsvinen som också springer omkring i trädgården. Parken gick liksom in på gården!
Alltså.
Det var så coolt!
Ni skulle älskat det!

 Giraff Manor
 
 Vårtsvin på fem meters håll
 
 Nårgånen giraff vid namn Lynn

 Noah fick lite hjölp att komm aupp i rätt höjd
 

 Snacktime
 
 Hur lång hals har de egentligen...?

Lite läskigt var det allt. De var ju så stora...

 ...men så mjuka!
 
Double trouble

 Skymning vid Giraff Manor

Igår, tisdag, hade vi först besök av vår gulliga guardian Esther och sedan var det dags för hejdåfika för de tre familjer som åker hem imorgon; våra fina vänner fam Th, fam Mj och så ytterligare en fin famlj till som vi inte hunnit lära känna lika väl.
Vi avslutade den trevliga kvällen uppe hos fam Th med smarrig pizza (2 for 1 på tisdagar på Pizza Express) och goda skratt. Vi kommer att sakna dom.

Det blev en ganska tidig kväll trots allt.
Idag var det nämligen dags för intervju på Childrens Deparments. Det är lite som att göra om hela hemutedningen fast nu här. Man kan ju tycka att de frågat oss dessa frågor tillräckligt många gånger. Å andra sidan är det ju jättebra att de ser till att Noah får det bra och vi har inget emort det. Det är ju en del av det vi behöver göra för att Noah ska bli vår rent jurudistkt också, och då är det ju en småsak!
Vi hade en trevlig intervjuare som hette Alexander, som mer förde en dialog än ett förhör och som skrattade gott emellanåt. Sånt gillar vi!
Noah vare hos grannarna F under tiden. Att vi var borta verkade han inte nämnvärt oroad över. han lekte med T i godan ro  och somnade sedan gott en halvtimme innan vi kom hem.
Det måste vara vara den pedagogiska leken jag gjorde i morse som gjorde det. då mamma var juiceglaset, pappa var kaffemuggen, mobilen var taxin, T mackan och Noah sin egen mugg. Juiceglaset och kaffemuggen tog mobiltelefonen och och åkte iväg medan Noahs mugg var kvar och lekt med smörgåse. Mobilen kom snart tillbaka till plastmuggen.
Noah såg inte så där väldigt varken intresserad eller förstående ut just då,. Han var mest intresserad av att äta upp stackars T.
Men man vet ju aldrig... ;)



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar