Paul stannade hemma med Noah och ingen av dom verkade nämnvärt ledsna över vad de missade.
De var glatt kvar på gården tillsammans med Lindas killar när vi gick.
Vi dividerade länge om vi skulle ta buss eller taxi in, men tyckte till slut att vi gott kunde ta buss.
Den kostar ändå bara 30 shilling.
Vi tre "världsvana" lovade dyrt och heligt den nyaste i gänget att ingen av oss under våra månader här någonsin varit med om något farligt vare sig med matatu eller bussen.
Vi hann åka nästan hela vägen in till stan.
Sedan blev vår buss avprejade från vägen av en annan buss!
Tur nog var vår busschaufför vaken, insåg vad som var på väg att hända och hann bromsa så skadan blev bara en tillknycklad backspegel och rejäla krapmärken på bussen.
Men vi hoppade av i alla fall och gick resten av vägen.
För säkerhets skull.
Lina, vår reseledare för dagen, förde oss vant in mellan gatorna i city. Först tog hon med oss in i ett par små souvenirbutiker, eller vad man ska kalla dom. Förvånantsvärt bra priser på saker vi sett på flera masai marknadet, och ett par bra saker att ge bort på Fars Dag, som är här i Kenya på söndag.
Vi tog et litet men ack så viktigt pit stop på Java innan Lina visade oss till Biahsara Street.
Här finns 6-10 bra och mindre bra tygaffärer, de i den östra delen färre men billigare och ju längre västerut vi kom ju mer hade vi att välja på men fick också betala aningen mer. Men det är fortfarande betydligt billigare än IKEA och så mycket roligare tyger. (Ja, inget illa ment IKEA, du vet att jag är en stor fan hemma...).
Jag insåg ganska snart att vi behöver åka in igen. Det var liksom svårt att ta in alla olika tygsorter, mönster och färger på så kort tid.
Men jag kom ändå hem med ett par fina tyger, både kokoi och kangas, som vi nu ska ge til sömmerskan Jane. Förhoppnigsvis förvandlar hon tygerna till en klänning, ett par schorts, en duk och lite annat smått och gott.
Och bara så ni vet tog vi taxi hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar