Han sprang fram till sin pappa för att visa vad gerard hade åstakommit.
Han hade nämligen fått sin första trim och minidreads av frisören som Paul går till.
Lite skeptisk var han där han satt i stolen hos Gerard, trots att han satt i mitt knä.
Kammen som skulle tova ut hans lockar och trimmer som skulle putsa hans nu smårufsiga afrokrull tittade han skeptiskt på.
Han älskade inte när Gerard tog handduken och försiktigt men med stadig hand rufsade honom medsols över håret, men han sa inget.
Men när både jag och Gerard överöste honom med beröm och han fick en banan som muta, blev han så stolt och glad att han började dansa. Med tanke på att det var Ace of Base som spelades på radion vid kassan var det kanskew inte så konstigt... ;)
Men hela vägen hem studsade han.
Och in genom dörren kom som sagt en mycket stolt liten kille.
Det ska nog inte bli alltför svårt att gå tillbaka till Gerard.
Så här stolt kan man vara efter ett besök hos frisören!
Om ni hade set honom i morse hade ni sett skillnaden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar