Ett par sådär otroligt vanliga dagar

Nu har vi haft att ett par dagar när vi inte gjort så mycket och ändå går bara dagarna i ett rasande tempo!
Paul har varit på Raha Kids, jag på aerobics och yoga. Vi har varit och handlat, träffat Imma som kommer att städa hos oss en gång i veckan och haft hantverkare hemma som satt upp myggnätskrokar (Äntligen! Tror inte upphängningsanordningen i lampsladden i taket var hel ok...) Vi har badat i poolen, lekt med lastbilen på infartsbacken, Noah har börjat sparka på bollen istället för att gå förbi den och som alltid, klappat på de enorma palenra i trädgården (Noahs och Pauls daglliga tradition)
Det och städatt, diskat och lagat mat, typ. Väldigtm väldit ospännande egentligen.

 Nohas älskade lastbil

 

Sedan vi var i Kibera har vi funderat lite på att vi vill göra en insamling hemmavid. Flera av er hemma har nämt lärarna, som gör ett otroligt jobb, helt ideellt och det har vi också tänkt på.
Genom en insamling skulle de kunna få både lite lön, om än tillfällig, och mat. Beronde på hur mycket vi får in, såklart. Men vi tänkte att det som kommer lärarna tillgodo, kommer även barnen tillgodo.
Vi återkommer snart med lite mer info, vi ska träffa Judith på måndag, men så ni vet att vi är på gång... Självklart är det dock helt valfritt! Vi vet att man inte kan hjälpa alla. Men det här har vi valt att göra.

De senaste dagarna har varit regnblandade, minst sagt. Ibland regn, åska och blixt på kvällen och varm sol på dagen, ibland varm sol på förmiddagen, värsta åskvädret efter lunch och alldeles tyst på natten. Vi är ute ändå. Ett dopp i poolen är jätteskönt när man känner värmen innan åskvädret sätter igång och att plaska i vattenpölar vet ju alla hur roligt det är!

Våra nya grannar, Fam F, och våra gammelgrannar Fam Th ses allt som oftast nere på parkeringen där våra killar gladeligen lekar i de smutsiga vattenpölarna.
Noah har ännu ingen passande regnjacka, men igår gjorde vi en Kajsa Varg ( ni vet " Man taget vad man haver..."). 
Den var lite förs stor, min svartahaglöfsjacka, men den gjorde ändå jobbet! ;)

 

 

Ibland blir det innerlekar.
Eller lekar och lekar...
Det ska börjas i tid sa hon som var lärarmamma! ;)
Tyckte dock att det saknades en vis koncentration!

Jaha, vad ska vi göra idag?

 Vaddå? Jag gör ju det..?

 

 Orka!

 

 Herregu alltså, jag drar.!

 

Mäh, måste jag räkna dom? Jag trodde vi skulle leka!

Noah har äntligen börjar bli lite intresserad av böcker. Bäst just nu är småböcker om Tingalinga (Kenyanska böcker om afrikanska djur), Vi sjunger mera visor och Bu och bä. Men det varierar. Dessutom har vi introducerat honom för film.
Bäst funkar Tellietubbies.
En hit!
Eller... är vi helt ute nu...?

Våra grannar fam Th startade en trevlig tradition idag; fredagsfika på gången mellan husen och poolen! Det var jätemysigt!

 

Vi fortsatte fredagsmmyset med att beställa hem libanesiskt mat och förbereda maten inför imorgon. Då ska vi ha lite pay back middag English Style.
Nu låter det här jättteavancerat, men det är det inte!
C och M bjöd in oss på middag första lördagen vi var här. Det var en jättetrevligt kväll, och tack vare det tträffade vi de vi nu umgås mest med. Som tack, ville vi bjuda tillbaka. Fast med lite "Skicka vidare- känsla" För vi vill ha med fam F också!
Det blir nu en engelskinspirerad kväll med Pimms som fördrink (fast bara för de större), Cottage pie till varmrätt och Rubarb crumble med vanilla ice cream till efterrätt.

Vi har lite svårt med att lära oss namnet på vår trevliga portvakt.
Och sägas bör att kenyanerna är fenomenala på att minnas namn och hälsa genom att säga "How are you, Sofia?"
Men ni vet när man frågat en gång och man sedan glömt, så känns det så fånigt att fråga igen så man vill liksom bara inte.
Då skickar man sin man.
Han frågar så fint "Hur uttalar du egentligen ditt namn? " och får svar.
Mannen kommer glatt upp i lägenheten, tittar sen på mig och tappar sen glansen i ögonen.
" Nej, nu glömde jag!"
Då skickar man grannen H.
Han kommer glatt tillbaka och säger
" Det var som Lacknafta fast baklänges!"
Och nu sitter vi här.
Var det Naftalack, Naflack, Naftali eller helt enkelt Atfankal...?
Jag vet att jag imorgon kommer le lite generat och mumla "Good morning Nmpfht...!" och snabbt slinka ut genom grinden.
Hur svårt ska det vara?