fredag 22 februari 2013

Det är jobbigt att var sliten...

Att bli magsjuka har vi bara väntat på, men vi hade hoppats att det skulle dröja någon vecka till. Vi gissar att det är malariatabletterna som spökar, eftersom vi inte är de enda som blivit risiga när vi ätit dom. Vi behöver äta dom i fyra dagrar till, så sen hoppas vi att vi blir pigga igen. Nu har vi
Jag hade mitt värsta i Kisumu med en natt med feber och magsäck. Paul är risigast nu.
Tur att toa finns nära till hands och att vi idag fick besök av The Plummer som fixade så att man slapp vänta 15 min innan man kunde spola igen...
Man kan väl säga att det är inte mycket vi inte delat numera, Paul och jag! ;)

Noah, som är en livlig krabat dagtid har tyckt det varit svårt att komma till ro på kvällarna.
Det tog nog ut sin rätt idag. Vi skulle skypa med familjen vid 11, men redan 10.20 kroknade huvudpersoner.
Mamma brukar ju alltid säga att man ska vila dag tre. Det var nog det Noah tog på orden.
Nu syftade nog mamma på vandring när hon sa det, men det funkar nog på det mesta! :)

Vi tog ett dopp i vår pool på eftermiddagen. Det är en helt ok pool, lite luggsliten som så mycket annat här i Kenya, men fullt funktionell. Så är hela vårt hus och gård. Lite luggsliten, men fullt funktionellt. Och välstädat!Vår care taker Emanuel går dagligen runt med sin borste av bara långa tunna grenar och borsta bort löv och blommor från marken. När Noah och någon av oss går våra dagliga walkabouts runt gården om och om och om igen, stannar han väldigt gärna för att intresserat följa Emanuels arbete.

Jag tog även en vända till Nakumatt, en av våra matvaruaffärer. Jag tyckte jag var pigg idag, så jag traskade dit. Ni vet när man kommit nästan hela vägen fram och inser att man nog inte var så himla pigg ändå....?  Väl inne var jag tvungen att luta mig en stund mot vagnen för att orka tänka rätt.
Jag piggade på mig och började sedan med listen med allt det där vi kommer på allteftersom. Vi är uppenbarligen inga erfarna föräldrar, för den där listan blir bara länge allteftersom vi inser att vi borde haft det vi just nu inte hade... Det kändes lite tungt varje gång jag insåg att det jag nu skulle ha inte alls låg bland de saker jag trodde utan i andra änden av affären eller att de var slut i lager eller inte fanns alls. Men jag mutade mig själv med att jag skulle få en glass när jag var färdig och det funkade. Gjorde liksom en Ylva. ;)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar