Attentatet och gisslandramat på Westgate är inne på sin andra dag och det är ett skakat Nairobi vi ser.
Nyheterna följer allt som händer , både på tv och på nätet.
Vi vet nu att 69 personer mist livet och 140 är skadade.
Men tack o lov har 1000 personer klarat sig!
Vi hoppas nu på att det hela ska vara över snart.
Gatorna härikring har varit väldigt lugna idag, de flesta kenyanerna har hållit sig inne om de inte ha varit i kyrkan och alla shoppingcenter häromkring har varit stängda.
Men vi försöker ta det med ro trots allt.
Inte gå emor UDs riktlinjer, men ändå ta det med ro.
Tillsammans med tre andra familjer, en go norsk och två glada svenska, spenderade vi ettt par timmar på Svenska Skolan. Där var det lugnt och skönt och vi kunde slappa lite i skuggan medan barnen lekte och papporna spelade squash.
Vi skypade med Kottbo igen och fick gratta morfar/ pappa igen eftersom han fyllde år igår men bildkvalitete på Skype då inte var det bästa. Är rädd att sången blev lite "ryckig". ;)
Noah uttryckte för första gången att han kände ingen mormor och morfar, för när vi började ringa sa han Oar, Oar flera gånger. Vi tror det är mormor och morfar, såsom vi säger det! :)
En liten eftermiddagstur till Uchumi blev det också för att ha lite mjölk till kaffet och Noahs mamma fick skaka rumpan på Maries Gemina-Zumba på kvällen.
Imorgon ska Noah bli vägd och mätt, men vi hoppar den traditionella glassen på restaurangen Osteria trots allt. Känns rätt.
Vi hoppas också nu få vårt judgment till slut.
Det skulle värma gott efter gårdagens obehagligheter.
Och det skulle få vara trevligt att kunna planera in en god middag med familjen W som vi gått parallellt med hela processen.
Om nu domaren bara har minnet med sig på måndagar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar