Igår var Paul och Noah "mammalediga" nästan hela dagen! Först var jag på ett möte med Judith och en annan adoptivmamma gällande skolan i Kibera och efteråt var jag med grannen Li och fixade fötterna- äntligen! Dom gick det ingen nöd på, men jag kände att det drog lite i saknadsnerven nr jag närmade mig Redd efter pedikyren.
Det är en skön känsla, det där att komma hem och mötas av både Pauls och min sons ögon.
Ett par grönmelerade och ett par bruna.
Två leende munnar.
En med röda läppar och en med bruna.
Men med samma glädje.
Och båda är de mina!
Att de sedan sekunden efteråt var mer intresserade av boken de tittade i är ju en annan sak! ;)
När barnen hade somnat, smög vi och grannarna fam F oss upp till fam Th, som bjöd på väldigt goda ostar till väldigt goda viner. Det blev en himla mysig kväll. En sådan där man borde ha mycket oftare.
Idag var Imma hos oss. Oj, vad rent det är nu! Hon tyckte nog vi hade det lite skitigt... Vi ställde in hennes besök förra veckan eftersom vi hade Mandy på besök och var på utflykt den dagen. Och nu ville hon "städa igen" den dagen. tror hon städade mer som tre onsdagar...!
Det finns en brasiliansk restaurang här i Nairobi som heter Pampas. Där serveras det en stor buffe och när man sedan sätter sig kommer de ut med en stora stickor med olika slags kött. Man får ett litet runt kort, med en grön sida och en röd. Så länge man har den gröna sidan upp kommer de med mer kött, men vänder man så den röda sidan är upp, då visarman liksom att man fått nog!
Dessutom har de en jättefin klätterborg, ett par gungor och två gungbrädor! (Vilket den här lilla familjen numera knappt klara sig utan vid restaurangbesök...)
Vi had pratat om att gå dit sedan vi var vid kusten, och idag blev det så äntligen av!
Det är en sober restaurang, kändes väldigt lyxig med sina vita dukar, stora vinglas och ljusbeige moccastolar, och vi hann bli lite nervösa med tanke på våra barn innan vi insåg att vi skulle få sitta ute under det stora avokadoträden! På trämöbler! :)
dessutom insåg vi sedan att det bara var två andra par förutom oss, så vi kunde lugn slappan av.
Med oss var fam Th med O och J, fam M med M och E, Jo och Li med Lo och sedan en famlj till vi nyss lärt känna med en liten W, 2 månader äldre än Noah. Det är roligt att gå så där många för dels är man inte ensam vid klätterställningen eller vid bordet, och dels kan man ibland ta flera barn så flera får sitta liksom.
Maten var jättegod! Salladerna var allt från en mild quinoasallad och en balsamerad rödkålssallad till en hericot verts vinegrettsallad och en korianderprydd finhackad gurksallad.
Köttet var klart intressant. Jag älskade inte krokodilen och biffen, men kalven smalt i munnen liksom de brasilianska korvarna.
Efterrätten var ändå bäst; grillad ananas med kanel på...! Yummie!
Bär vi sedan i rad traskade den knappa kimometern till The Junction för lite shopping, måste vi sett ganska roliga ut.
Först två aningen svettiga mzungos med ett litet mörkt barn i vagn (vi).
Efter dom, två till mzungos med två andra mörka barn i händerna (fam Th)
Sist ytterligare två muzungos till, dessutom en av dem 1.98m lång, med ytterligare två mörka barn, en av dem gallskrikandes för hon ville gå själv...
Vi kan numera checka av våran första "period", vår 90 dagars fosterperiod. Nu är våra papper på väg att lämnas in och vi vet att vår advokat kommer kalla oss påvår första hearing allt mellan imorgon och tre veckor.
Typ.
Men så här är det här.
Så nu har vi köpt Noah hans första kostym.
Inför domaren ska man vara finklädd, nämligen.
Paul har med sig hela kostymen hemifrån och finskorna, jag klänning och klädda skor med klack Dessurom bör jag ha uppsatt hår.
Noah har numera en svart, kritstreckranding kostym med väst och nya svarta små skor. Han är jättestolt! Kanske inget vi kommer använda så många gånger i Sverige, men den kommer definitivt att sparas...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar