Väldigt lugnt.
Lite väl lugnt faktiskt.
Stormen var ju så varm och härlig.
Noah har gått runt och kollat i lägenheten och insett att varken kusiner eller moster och morbror är kvar och tydligt markerat att han inte gillar att föräldrarna inte alls är lika leksugan som kusinerna var...
Både Paul och jag saknar att inte Johanna och Jonas och barnen är kvar men inser samtidigt sakligt att vi återigen är tillbaka i vår faktiskt väldigt trevliga vardag.
Lite lättade var vi att de kom iväg mellan de två små incidenterna på flygplatsen här i Nairobi. Dagen innan de skulle åka smällde en bensintank och idag är den stora nyhetern att ankomstahallen på internationella delen strå i brand...
För vår del är det lugnt, vi bor lika långt bort från flygplatsen som det är mellan Gamlis och Arlanda.
Hela högen framför Redd
Jag träffade Judith över en kopp kaffe på förmiddagen och pratade lite om skolan och om livet och insåg igen att, även om vi lever ganska olika liv har vi mycket gemensamt.
Paul spelade fotboll på Raha på eftermiddagen. Jag, Noah, Marie och hennes kavata B hängde på och fick inte bara se fotboll utan dessutom audition till Slum Drummers nya show!
Slum Drummers är ett kenyansk trumband, ett gäng fd gatupojkar- och flickor som tack vare musiken och främst trummorna klarat sig ifrån droger och kriminalitet.
Och de är fantasktskt duktiga!
Att de spelat på den engelska drottningens jubileum förvånar mig inte!
På något sätt har sister Deminiana, nunnan som driver Raha Kids, lyckats få dit dom och de har nu engagerat sig i barnen de med. Första gången de var där, för ca tre veckor sedan, var Paul där för att fixa lite. Han kom hem helt upprymd och kunde knappt vänta tills vhan fick fram dom på Youtube.
Och även om det denna gång "bara" var audition för de mellanstora pojkarna var det sådant drag att Noah stod och klappade i händerna, det inte gick att låta bli att gunga med och de mindre killarna dansade!
En av killarna visar att han inte bara kan trumma
utan även dansa till SlumDrummers jam!
Härma!
Inte det lättaste alla gånger...
Noah gjorde som kavate B.
Fast sen glömde han av sig och började klappa och gunga!
Lite senare på eftermiddagen kom Hasse och Linda ner en stund. De hade haft sin första hearing och, precis som vi var efter både första och andra, var de lite möra. Det blir liksom en anspänning öven om allt går bra.
Medan killarna lekte sig trötta, firade vi litegrann med ett glas gott.
Men riktigt bubbel blir det imorgon.
Precis som tratitionen bjuder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar