Ja, så var det då dags.
Idag åker vi hem till Sverige.
Det känns overkligt, väldigt verkligt, efterlängtat och lite sorgligt på en och samma gång.
Vi har varit med om så mycket på vår resa att få Noah.
Och även om det varit jobbigt ibland skulle vi inte vilja ha denna tid ogjord för allt guld i Småland!
Bara vi tittar på Noah är det värt varenda frustration, oro och tår vi fällt under tiden här.
Alla vänner vi lärt känna, alla upplevelser och människor vi träffat på vägen, alla djur vi fått se och natur vi fått uppleva... Allt detta har ju gjort vår Kenyatid oförglömlig.
Men nu är det äntligen dags att få återvända till det vi saknat.
Familjen och de "gamla" vännerna.
Snön och friska luften.
Att kunna gå ute om kvällarna.
Få äta leverpastej och dricka vatten ur kranen.
Livet i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar